Tolv grader kallt,
och torrt klart väder.
Man rör sig raskt
och drömlöst. Samma väg
som förr: här växer
häxkvastar,
och ingen mistel!
Och under häxkvasten
blir kyssen blöt
och själlös, tro mig.
Och i skuggan är jag döv och dum,
så mössens spår (som sydda ärr
i snön) och rådjurens,
och harens legor
kan bara tiga still
- vad rör mig? idag
är rymden stor
och inget sitter fast
vi dansar alla, och
i rörelsen finns inga platser
allt är givet,
givet är mig tomrum, och
jag dansar. Och björkens sista röda, genomlysta löv
och frostens nålar, som från varje punkt på världen
strålar ut i etern
rör de mig?
En ivrig fågel.
Tolv graders kyla,
torr och klar. Det
gnistrar. Strålen genom mig
vad rör Jag mig? jag
dansar. Kan du älska
den jag inte är?
